L3314 (1963) - Køretøj VOLVO - Gratis brugsanvisning og manual

BRUGSANVISNING L3314 (1963) VOLVO

VOLVO

Illustration of a toy car with visible wheels and windows, rendered in textured, earthy tones (no text or symbols)

INSTRUKTIONSBOK

L 3314

Black-and-white photo of a vintage off-road vehicle in a forested area, no visible text or symbols.

INSTRUKTIONS BOK

L 3314

VOLVO

INNEHÅLL

Service

Volvo service 4

Inspektioner 4

Beskrivning

Typbateckningar 5

Motor 6

Elsystem 7

Kraftöverföring 8

Koppling 8

Växelläda 8

Fördelningsväxelläda 8

Kreftultag och kuggväxel 9

Vinsch 9

Fram- och bakväxel 10

Bromsar 12

Styrinrättning 12

Ram, fjädrar och hjul 12

Karosseri 12

Instrument och manöverorgan 15

KÖRNING

När vagnen är ny 18

Start av molor 18

Bromsning 19

Växling 19

Vinschning 21

Vinterkörning 23

Skötsel

Skötselschema 26

Smörjning 28

Övriga åtgårder 32

Specifikationer

KOPPLINGSSCHEMA ARMEUTF.

KOPPLINGSSCHEMA CIVILUTF.

SMÖRJSCHEMA

SMÖRJSCHEMA EXTRAUTRUSTNING

D enne instruktionsbok behandlar Volvo terrängvegn L 3314 och innehåller en kortfatted beskrivning av vagnen, dess Instrument och manöverorgen, samt instruktioner för dess handhavande och skötsel.

Livslängden och funktionssäkerhelen hos vagnen be-
ror helt på hur den sköles och underhälles. Följ därf-
för noga de anvisningar som lämnas i denna instruk-
tionsbok och rätta snarast till eventuella fel som upp-
står. Ju längre Ni dröjer med att avhjälpa ett fel, desto
dyrare blir det.

De i denna instruktionsbok angivna specifikationerna och konstruktionsuppgifterna är inte bindande. Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles.

AKTIEBOLAGET VOLVO

Tekniska Publikationer.

Telegramadress: Volvo, Göteborg —

Telefon [phone] (rikisamtal)

SERVICE

Volvo service

Volvo har för att Volvoägarna skall få det största ekonomiska utbytet av sina vagnar byggt upp sin stora serviceorganisation. På alla större platser i Sverige finns moderna auktoriserade Volvoverkstäder med specialutbildad personal.

På Volvo pågår en fortlöpande ulveckling av produkterna. Alla de rön och nykonstruktioner som därvid göres, fordrar ofta ändrade anvisningar för reparation och justering. Dessa anvisninger sändes snerast möjligt ut till alla verkstäder, som ingår i Volvos serviceorganisation. Dessa verkstäder är även utrustade med moderna maskiner och mätapparater samt specialverktyg, som konstruerals vid Volvo. Alla Volvos återförsäljare har dessulom välordnade och välsorterade reservdelslager som garanterar original Volvo reservdelar. Volvos återförsäljare är därför bäst skickade alt ge en förstklassig service och skulle upplysningar utöver ved som finns i denna instruktionsbok behövas rådfråga i första hand dessa.

Inspektioner

Med varje vagn följer vid leveransen en garantibok*. I denna garentfibok finns två kuponger, som beräftiger Er till gratisinspektioner efter 1 000 resp. 2 500 km körning. Låt om möjligt den återförsäljare som levererat vagnen, utföra dessa. I undantagsfall kan Ni dock vända Er till annan auktoriserad Volvo-verkstad. Det är ett absolut villkor för att vår sexmänadersgaranti skall gälla, att ovannämnda två gratisinspektioner företages vid ungefär rätt måtarställning och att vagnen sköles enligt anvisningarna i denna instruktionsbok.

För att vagnen även i fortsättningen skall få en perfekt service, bör Ni träffa överenskommelse med Er Volvo-verkstad om fortsatta, regelbundna serviceinspektioner.

' End. clv. utl.

BESKRIVNING

Typbeteckningar

Yid alla kontakter om Er vagn med återförsäljaren samt vid beställning av reservdelar skall chassisets typbeteckning och tillverkningsnummer uppges. Då det gäller motom eller växellådan skall dessutom dessas befeckningar och nummer enligt nedan uppges.

Instruktionsboken behandlar fyrhjulsdrivna terrängvagnar med nedanstående lypbeteckning.

Typ L 3314 (KATF bel. PLTG—903)

Vagnens modell, chassinr och totalvikt finns instämplat på en skylt fastsatt på instrumentbrädans högra sida.

Vagnens typbeteckning och chassinummer är instämplade på en skylt fastsatt bakom styrinrätningen framtilt på utsidan av rambalkon.

Växellådans typ och nummerbeteckning finns instämplade på en skylt fastsatt på växellådans ovan- sida.

Fördelningsväxellådans löpnr är instämplat på växellächusets ovansida.

Fram- och bakväxelns detaljnr är ingjutet och löpande nr:et instansat i fram- resp. bakväxelhuset.

Motorns detaljnummer är ingjutet i motorblockets vänstra sida, bradvid detta är motornumret instämplet.

Close-up of industrial piping and cables in a mechanical assembly (no visible text or symbols)

BESKRIVNING

Motor

Detailed cutaway illustration of a car engine showing internal components and structural details (no text or labels)

Molorn är en fyrcylindrig förgasarmotor med toppventiler. Kolvarna är tillverkade av lättmetall och har förkromade övre kompressionsringar. Ram- och vevlagerskälarna är utbytbara. Vevaxeln är statiskt och dynamiskt utbalanserad.

Bränslesystem

Bränslepumpen, som drives av en excenter på kamaxeln, mater fram bränslet från tanken till förgasaren. Denna, som är en fallförgasare, är försedd med handreglerad choke och har snabblomgångsanordning samt accelerationspump och ekonomiventil.

Effekt- och momentdiagram (DIN)

BESKRIVNING

Smörjsystem

Motorns smörjning ombesörjes av en kugghjulspump som suger oljan från oljeträget i motorns underdel och trycker den genom oljerenaren ut till motorns samtliga smörjställen. I pumpen finns en reducerventil som hindrar oljeltrycket att nå för höga värden. I oljerenaren är en överströmningsventil placerad som möjliggör förbipasserande av olije även vid ett igensatt filter.

Kylsystem

Motorn är vätskekyld och har övertrycksystem. Kylvätskecirkulationen ombesörjes av en pump monterad på fläktaxeln. En termostat som öppnar först vid ca 76° C hindrar kylvätskan att passera kylarens cellsystem innen motorn uppnått normal arbelstemperatur.

Elsystem

Det elektriska systemel har tolv volts spänning och är försett med en spänningsreglerad generator. Startmotorn manövreras från instrumentbrådan modelst starknappen. På vagnar av arméutf, finns uttag för hjälpstartenordning.

Belysning

Vagnens belysning utgöres fram av strälkastare med hel och halvljus samt parkeringsljus. Bakåt består belysningen av två baklyktor som innehåller lampor för bak- och bromsljus. På vagnar av arméutf, finns dessutom mörkläggningsbelysning.

Säkringar

Den elektriska utrustningen är skyddad genom säkringar, samlade i ett säkringsskåp till höger i vagnen. Skall någon säkring bytas, var då alltid noge med att använda rätt säkringsstorlek. Skulla någon säkring smälta ned upprepade gånger får ej någon kraftligare säkring isättas. Lämna i stället in vagnen till verkstad för översyn av det elektriska systemet. Vilka komponenter de olika säkringarna skyddar framgår av nedanstående

uppställning, räknat uppifrån och ned, samt av en skylt på skyddslockets insida.

1 Brānslemālere
Dihvermare 2. Plichwasser
2 Blinkvisare 3 Instrument
3 InstrumentBeryishing 4. Vindrufatorkate
Signalhorn
5 Stopplus
Mörkläggningsbelysning
6 Tekbelysning
Uttag för handlampe
7 Helljus, höger Kontrollampa för helljus

8 Helljus, vänster
9 Halvljus, höger
10 Halvljus, vänsler
1 Parkeringsljus
2 Bakljus

Close-up of electrical connectors and wires in a metal enclosure (no visible text or symbols)

BESKRIVNING

Kraftöverföring

1 Framaxel

2 Yaxellada

3 Kardanaxel fill framvāxel

4 Fördelningsväxellåda

5 Främre kraftuttag

6 Kardenaxel fill kuggväxel 1

Kardensxel till bakväxel

Bakezel

Bakre krattutlag

Kardanaxel till bakre

kraftuttag

Kuggväxel

12 Kardanazel till vinich

13 Inkopplingshandfog

för vinsch

14 Snäckväxel

15 Motor

16 Inkopplingshandtag för

främre kraftuttag

Koppling

Kopplingen har till uppgift att förmedla kraften från motor till växellåda. Kopplingen är av enskivig torrlamelltyp. Tryckplattan manövreras modelst tre hävarmar som påverkas från kopplingspedalen. Tryckel på pedalen överlöres på hydraulisk väg till urkopplingsgaffeln. Det erforderliga trycket på tryckplattan erhälles från sex tryckfjädrar. Diametem är 8 ^1/2 och totala friktionsytan 440 cm ^2 .

Växellåda

Med hjälp av växellådan kan utväxlingsförhållandet mellan motor och bakaxel avpasses, så att motorn får arbeta under gynnsammaste varvitalsområde. Växellådan är synkroniserad på samtliga växlar framåt, dvs. växlingen kan ske utan dubbeltrampning.

Fördelningsväxellåda

Fördelningsväxellådan är till för att fördela kraften på så sätt; att när spaken står i främsta läget är fyrhjulsdrift och lägväxel inkopplade för könning under svéra förhållanden. Denna lägväxel går att använda endast då fyrhjulsdrift är inkopplad.

Då spaken står i nästa läge "Neutral" är all kraftöverföring till hjulen frånkopplad, motorn kan då via ett ev. kraftuttag användas som stationär kraftkälla. Då spaken står i läget "4-HJULSDRIFT HÖG" är högväxeln och fyrhjulsdrift för mindre pårestande köming inkopplad. Når spaken står i sitt bakersta läge är bakhjulsdrift och högväxal inkoplade.

BESKRIVNING

Kraftuttag och kuggväxel

Vagnen kan förses med kraftuttag. Ett främre och ett bakre, se bilden på sid. 8. Främre kraftuttaget anslutes till fördelningsväcklädan. Bakre kraftuttaget anslutes via kardanexlar och en kuggväxel till främre kraftuttaget. Axeltappen på bakre kraftuttaget är av standardtyp (SMS) och passar till de flesta lörekommande anslutningar på jordbruksredskap etc. Kraftuttagels varvtalsområde är 300—2400 r/min. Effekten är 30 hk vid 300 r/min och 55 hk vid 2400 r/min.

Bakre kraftuttagel roterar medurs sett bakifrån.

Kuggväxeln som förmedler kraften mellan främre och bakre kraftuttaget och till ev. vinsch är försedd med tre medbringare och har därför ett mycket universelli användningsområde. Dessutom kan utväxlingsförhållandet i kuggväxeln ändras genom omplace-ring av kugghjulen, härigenom kan stor variation på kraftuttagens varvtal erhållas. Se f. ö. tab. på sid. 42. På vagnar med vinsch bör kuggdreven inte omkestas då olägenheter i så fall kan uppstå på grund av att vinschlinans hastighet ökar.

Vinsch

Donna plecoras på vänster rambalk. Kraften överföres enligt föregående med kardanaxlar och kuggväxel. Främre kraftuttaget inkopplas genom att dra i handteget som är placerat mellan förarstolen och motorhuven. Se bild sidan 21.

Kuggväxel
1 Kardanaxel till vinsch
2 Kardanaxel från fördelningsväxellåda
3 Kardanaxel till bakre kraftuttag
4 Lock (här kan ev. ytterligare kraftuttag göras)

Close-up of a hand using a mechanical tool on a dark surface (no visible text or symbols)

Bakre kraftuttag

Technical illustration of a mechanical assembly with gears and shafts (no visible text or symbols)

Vinsch

BESKRIVNING

Vinschens manövrering sker med hjälp av vagnens ordinarie växellåda och koppling varigenom man kan få stor variation på vinschastigheten. Mot vinschtrumman ligger ständigt en bromsklots en s. k. spinnbroms an för att trumman ej skall rotera av sig själv när vinschlinan drages ut. Denna kan justeras med brickor under fästskuvarna. Justeringen skall vara sådan att linan kan dragas ut men trumman skall omedelbart stanna om dragningen upphör. Som extra utrustning kan vinschen förses med en lamellkoppling som ansättes när kopplingspedelen urtrampas. Vid firning av last kan alltså snäckaxeln bromsas och firningen avbrytas genom att kopplingspedalen nertrampas.

OBS! Vid arbeten med hängande last måste gällande säkerhetsföreskrifter iaktiagas.

För att förhindra överbelastning av vinschen är dess kardanaxel utförd som s. k. smatterkoppling som begränsar vridmomentet och därmed dragkralten i linan då denna överstiger 2 000 kg. Trumman leveras med 50 m — 10 mm: s 171 trädig vajer med kaus.

Framaxel

Framaxeln är helt avlastad och försedd med drivknutar av rzeppatyp och har i övrigt samma utförande som bakaxeln utom att differential-broms saknas.

Bakaxel

Bakaxeln är halvt avlastad och av hypoidlyp med enkel utväxling. I bakväxeln finnes dessutom en differentialbroms som automatiskt träder i funktion när de båda hjulens varvitalsskillnad överstiger ett visst värde. Vid en vanlig differentiel begränsas alltid dragkraften ev det hjul som har den sämsta friktionen mot merken. En bakaxel med differentialbroms

dåremot överför automatiskl dragkraften till det hjul som har det bästa underlaget när ett av hjulen börjar slira. För att differentialbromsen skall fungera tillfredsställande måste en speciell oljekvalitet användas för bakväxeln, under de första 10 000 km.

Bakaxeln är med undantag av differentialen uppbyggd på samma sätt som en konventionell bakaxel. Differentialens konstruktion framgår av bilderna på nästa sida. Översta bilden visar hela bakaxeln i genomskäming och näste bild differentialens konstruktion i en "sprängbild".

Technical illustration of a mechanical assembly with gears and shafts (no visible text or symbols)

Framaxel med rzeppaknut.

Axelkorset för de mindre differentialhjulen består av två axlar, som är ledbart förbundna med varandra. Varje axel är på den sida där den ligger an mot differentialhuset fasad i V-form. Differentialhuset är utformat på motsvarande sätt. När motorn börjar driva

1 Differentialhus, mindre halva
2 Lameller, innerlandade
3 Lamellnav och differentialhjulshällare
4 Differentialhjul, mindre
5 Axelkors
6 Differentialhus, större halva
7 Differentialhjul, större
8 Lameller, ytterlandade

vagnen glider axlarna upp på de snade ytorna i differentialhuset A (på bilden "Körning rakt fram"). Friktionsplattoma bakom de större differentialhjulen presses därvid samman och bromsar differentia- len. Differentialen är alltså alltid bromsod vid körning rakt fram (ävensom vid backning rakt bak- åt). Detta gör att om ett hjul kom- mer ut på slirig vägbana överföres större delen av det vridande momentet genom det andra hjulet. Vid körning i kurva rolerar ytter- hjulet snabbare än innerhjulet. Azeltapparna glider därvid ner i V-sårets bottlen och samman- pressningen av friktionsplattorna upphör (B på bilden "Körning i kurva med drag"). Vid körning i kurva kommer därigenom diffe- rentalen att fungere på samma sätt som differentialen i en bak- axel utan differentialbroms.

Technical illustration of a mechanical assembly with internal components (no visible text or labels)

Bakaxel.

Exploded view diagram of an automotive transmission system showing internal components (no text or labels)

Differential med differentielbroms.

Mechanical assembly diagram showing a gear and shaft assembly (no text or labels)

Körning rakt fram.

Mechanical assembly diagram showing a gear and shaft assembly (no text or labels)

Körning i kurva med drag.

BESKRIVNING

Bromsar

Fotbromsen är hydraulisk. Bromstrummornas diameter är 280 mm och totala bromsylan 1250 cm².

Handbromsen är en mekanisk kardanbroms med invändige backer och är fastselt på fördelningsväxellädans bakre gavel. Bromstrummans diameter är 190 mm.

Styrinrättning

Styrinrättningen är av typ skruv och rulle.

Vänddiametern är 11,4 m och antalet rattvarv från stopp till stopp är ca 4.

Ram, fjädrar och hjul

Ramen är helsvelsad med sidobalkar i lädsektion. Fjädringen består av halvellepliska bladljädrar, gummihjälpfjädrar av hålgummityp samt dubbelverkande stöldämpare av teleskoptyp:

Hjulen består av skivfälgar dimension 6,50 L×16" och däck 8,90—16" 4 lagers eller 5,50×16 skivfälgar och 7.00—16 6-lagers däck.

Karosserief

Karossen kan erhållas i tre olika utföranden, öppen med sufflet på rörbågar (arméulf.) läckt förarhytt med öppet lastflak av stäl Pick-Up, eller med heltäckt karosseri av stäl (Hard Top).

Denna senare typ är som standard försedd med vinschutrustning och bakre värmeelement samt med säfen för sex personer. De ägare som exempelvis sommartid eller för vagnens begagnande till annan art av körning vill demontera Hard Top-enheten kan göra delta genom att skruva loss den från vagnen. Även såtena är losstagbara.

I hyttens bakkant bör då inskruvas det bakstycke som hör till Pick-Up- modellen.

Close-up of a mechanical suspension or clamp assembly with bolts and a curved handle (no visible text or symbols)

Black-and-white photo of a flatbed utility truck parked in a forested area (no visible text or symbols)

Black-and-white photo of a vintage off-road vehicle parked outdoors (no visible text or symbols)

Side profile illustration of a military-style off-road vehicle with large tires and front panel (no text or symbols visible)

BESKRIVNING

Instrument och manöverorgan

1 Instrumenttavia
2 Startknapp
3 Starllás
4 Strömställare för vind- rutetorkare
5 Strömställare för vind- rutespolning
6 Strömställare för strålkastare och reostatreglering av instrumentbelysning
7 Reglage för värmeelement och Iriskluftsystem
8 Belysningsfrånskiljare (arméutf.) 9 Märkläggningsbelysning (arméutf.)
10 Manöverspak för fördelnings- växellåda

11 Handbroms
12 Växelspak
13 Kedja för kylargardin
14 Chokereglage
15 Strömuttag
16 Körvisaromkopplare
17 Fotomkopplare
18 Oljetryckmätare
19 Brânslemätare
20 Temperaturmäfare
21 Kontrollar
korvisare
22 Hastighelsmätaro
23 Laddningskontrollampa
24 Vägmäfare
25 Kontrollampa för helljus

Startknapp (2)

Motorn startas genom all startknappen intryckes.

Startlås (3)

Delta är placerat ovanför startknappen på instrumentbrädan.

Strömställare för strålkastare (6)

Vagnens strålkastare manövreras med hjälp av ett dragreglage på instrumentbrådan samt av en avbländningskontakt till vänster på golvel. Omkoppling från hel- till halvljus och vice versa sker genom att avbländningskontaklen (17) nedtryckes med foten.

Genom vridning av knappen till strålkastarreglaget regleras instrumentbelysningen. Ju mera medurs knappen vrides, desto starkare blir belysningen.

Reglage för värmeelement (7)

Värmeelementet är ett kombinerat varmluft- och friskluftsystem. Med knappen längst till vänster regleras friskluftfläkten. I det översta läget är fläkten avstängd, i mellanläget ger den full effekt och i nedersta läget halv effekt. Med den vänstre av de två mellersta knapperna, "Luft", regleras friskluftspjället. I övre läget bläser luften ut vid golvet och i nedre ut över vindruloma.

Den högra av de två mellersta knapparna, "Temp", reglerar den inkommande luftens temperatur. Med knappen längst till höger, "Bakre" regleras bakre värmeelementet. Detta är std. på vagnar av arméutförande, på civ. utf. däremot alternativt.

BESKRIVNING

BESKRIVNING

Belysningsfrånskiljare\* (8)

För att undvika att belysningen länds av misslag under mörkläggningskörning finnes en belysningsfrånskiljare.

Mörkeranläggningsbelysning\* (9)

Denna manövreras med en strömställare längst till höger på instrumentbrådan. De olika lägena framgår av en skylt.

Manöverspak för fördelningsläda (10)

Fördelningsväxelns lägen fremgår av bild. Se vidare under körning sid 20.

Handbroms (11)

Handbromsen påverkar mekaniskt en kardanbroms monterad baktill på fördelningslådan.

Växelspak (12)

Växellägena framgår av vidstående bild. Se även under körning sid. 19. Denna skylt finnes även i vagnen.

Kylargardin (13)

Kedjan för kylargardinen är placerad framtill på vänster sida om motorhuven. För att snabbt uppnå normal driftstemperatur bör gardinen vid kall väderlek dragas helt upp. Kör aldrig med kylargardinen stängd så länge all motorn blir för varm — Ni riskerar all motorn skär.

Vid låg temperatur kan del dessutom vara lämpligt att köra vagnen med gardinen delvis uppdragen för att öka värmen inne i vagnen. Håll dock ett öga på temperaturmätaren och låt inte motorn bli för varm. Använd ej kylargardinen de första 2500 km.

Chokereglage (14)

Chokereglaget är placerat framtill på motorhuven och användes vid kallstart för att ge motorn en fetare bränsleblandning och därigenom bli mera lättstarlad. Kör aldrig på choke mer än några minuter och aldrig när motorn är genomverm.

* Ej på vagnar i civ. utf.

Körvisaromkopplare (16)

Körvisarna utgöres av blinkvisare och manövreras med omkopplaren på rattstängen.

Oljetryckmätare (18)

Denna visar trycket i motorns smörjsystem. Trycket är beroende av motorns varvital, temperatur samt oljeliltrets kondition. Normalt oljetryck 3,5—6 kg/cm².

OBS! Sjunker trycket till 0 när motorn är i gång, måste denna omedelbart stoppas och orsaken till tryckminskningen undersökas.

Bränslemätare (19)

Denna mätare gör utslag vid tillkopplad fändning och visar bränslenivån i tanken.

Temperaturmătare (20)

Denna visar kylvätskans temperatur och därmed motorns arbetstemperatur. Normalt skall motorn he en temperatur av 70—90° C. Kör ej med för låg temperatur, emedan detta orsakar hastig nedslíning av motorn. Skulle måtaren under en längre tid visa för hög temperatur kan detta bero på att kylsystemets kanaler äro igensatta och hindrar cirkulationen.

Kontrollampa för körvisare, röd (21)

Denna lampa blinkar när körvisarna är i funktion och i takt med dessa.

Hastighetsmätare (22)

Hastighetsmälaren är ett kombinationsinstrument, som visar dels vagnens hastighet dels den körde vägsträcken.

Laddningskontrollampa, röd (23)

Denna lampa lyser då batteriet urleddas, vilket är normalt på iomgångsvarv. Ökas gasen slocknar lampan.

OBS! Skulle lampan tändes under körning, föreligger i allmänhet något lel i det elektriska systemet, eller också kan fläktremmens spänning vara lelaktig och orsaka dålig generatoreffekt.

Kontrollampa för helljus, grön (25)

Denna lampa lyser när helljuset är tillkopplat.

KÖRNING

När vagnen är ny

skall Ni självfallet inte köra för hårt med Er vagn. Under denna första period skall nämligen alla vitala delar av vagnen såsom motor, växel-läde, bakväxel, hjul osv. trimmes semmen för att båltre utstå kommande prövningar. Speciellt viktigt är det att inte pressa molorn de 5 000 första kilometrarna. Kasta då och då en blick på temperatur- och oljetryckmäterne och kontrollere att dessa ger normala utslag. Använd ej kylargardinen de första 2 500 km.

Start av motor

1 Trampa ned kopplingspedalen och vrid tändningsnyckeln till startlägel. Tryck in startkneppen. Släpp startknappen så snart motorn startat.
2 Är motorn kall, drag ut chokereglaget, helt eller delvis beroende på yttertemperaturen. Så fort motorn startat skall chokereglaget åter föras in tills bäste tomgång erhälles. Efterhand som motorn blir varmare skjutes reglaget in mer och mer. Då motorn är genomvorm skall reglaget vara helt infört.
3 Yld start av genomvarm motor får ej chokereglaget röras. Förfar enligt 1 oven. Om motorn ej starter genast, tryck gaspedalen i botten och håll den där tills motorn startar. Pumpa aldrig med gaspedalen!

Rusa aldrig en kall motor.

Varje gång motorn startas, kontrolleras först att oljetrycket är normalt. Kör därefter utan att utsätta motorn för någon större belastning eller rusa upp den i höga varvital innan kylvätskan uppnätt normala värden.

Uppvärmning av motor

Erfarenheten har visat all motorer i vagner, som köres med oupphörliga stopp, slites onormalt fort. Orsaken härill är att motorn ej hinner uppnå normal arbetsiemperatur. Föllden blir att de frätende syror, som bildas av kvarvarande förbränningsrester, har tillfälle att påverke cylindrarna under längre tid. När motorn är kall skall man alltså snarast möjligt söka uppnå normal arbetsiemperatur. Kör därför ej alltfor länge på tomgång, arbetslemperaturen uppnå snabbare då motorn belastas.

Om motorn "tjuvstannar"

Med de lättflyktiga bränslen som bensinbolagen nu tillhandahåller, förekommer under särskilda förhållanden isbildning i förgasarens tomgångsystem, vilket har till följd att motorn "Ijuvstanner", när man släpper upp gaspedalen. Detta gäller speciellt vid hög luftfuktighet och yttertemperatur av -5^ till +10^ C.

KÖRNING

"Tjuvstopen" uppträder under ca 10 min. efter start av kall motor. För att undvíka dessa "tjuvstopp" drar man ut chokeknappen ca 10 mm så att snabbtomgången träder i funktion, dvs. att motorns varvtal märkbart ökas över normala tomgångsvarvtalet.

Även om motorn vid stopp i stark utförssbacke skulle ha svårt att gå på tomgång bör choken dragas ut så att snabbtomgången träder i funktion. Alla Volvos motorer provköres före leverans dels i provbänk, dels i vagnen på provbanan. Vi har därigenom erhållit kontroll på att alla passningar är tillfredsställande och fränsäger oss allt anvar för eventuell skärning av kolvar eller lager beroande på oförsiktig inkörning.

Bromsning

Vagrens bromsar skall Ni försöka använda så litet som möjligt. Bromsa i stället med motorn genom att i god tid släppa upp gaspedalen. Håftiga inbromsningar är endast befogat i farliga situationer och även i sådana fall bör inte hjulen låsas halt fast. Kom ihåg att bästa bromsresultalet erhålles när hjulen får rulla något.

Vid fuktig väderlek kan del ibland hända att fukt kommer in på bromsbanden, vilket ken orseka bromshugg när bromsama ansättes. Delta elimineras enklast genom att göra en lång, svag bromsning, varvid fuktigheten genom uppvämningen försvinner. Efter körning i vatten eller djup snö bör även bromsning utföras för att förvisse sig om att broms finnes.

Växling

För ett motorn skall arbeta på bästa sätt är det viktigt att tidpunkten för växlingen avpassas efter vagnhestigheten så, all motorvarvet hålles inom visa gränser, varken för högt eller för lågt. Vid alltför lägt varvfall erhålles dålig dragkraft och ogynnsam belastning på motor och kraftöverföring. Övervarvas å andra sidan motorn alltför mycket ökas endast bränsleförbrukningen, motorns dragkraft minskar och någon förbättrad acceleration erhålles ej.

Som regel erhälles bästa ekonomiska körning om växlingen utföres ungefär mitt på de angivna hastighetsområdena. Onskas snabbare acceleration kan dock området för varje växel utnyttjas till sitt övre gränsvärde.

Låt aldrig motorn få segdra på hög växel utan växla ned i god tid! Xr Ni dåremot ej i behov av någon större dragkraft och motorn arbetar lätt med litet gaspådrag hindrar det naturligtvis inte att Ni (även under längre tid) går ned något lägre på hastighetsskalan än vad bilden anger. Vagnen köres under normala förhållanden som en vanlig bil, alltså med drivning på bakhjulen.

KÖRNING

Växeldiagram (rekommenderade hastigheter på de olika växiarna)

Fördelningsväxellåda

Fyrhjulsdrivningen är avsedd att användas under sådana körförhällanden, där drivning endast på bakhjulen är inefflektiv eller medför att bakaxeln överbelastas. Fyrhjulsdrivningen bör därför användes vid körning i terräng eller vid halt väglag.

Växling med den vanliga växellådan sker på normalt sätt.

Fördelningsväxeln har fyra lägen, det främsta läget, "4-hjulsdrift låg", användes vid körning under svåra lörhållanden.

Då spaken står i neutralläget är all kraftöverföring trikopplad, "4-hjulsdrift hög", användes vid fyrhjulsdrift under mindre svåra förhållanden. Under normal körning med enbart bakhjulsdrift skall spaken stå i det bakre läget.

Inkoppling av fyrhjulsdrift hög

Delta bör ske enligt följande:

Lätta på gaspedalen och för sam- tidigt in spaken i läget (frikoppl- ling skall således icke utföras.)

Urkoppling av fyrhjulsdrift hög

Vid urkoppling förlares på samma sätt, lätta på gaspedalen och för samtidigt över spaken i bakre läget, alltså ingen frikoppling.

Close-up of a mechanical assembly with gears and springs (no visible text or symbols)

KÖRNING

Växling från hög till låg växel i fördelningslädan får oj ske annat än då vagnen står stilla. Växlingen utföres som en vanlig växling med urtrampad koppling och uppsläppt gas med växeln i vanliga växellådan ilagd. Växling från låg till hög växel i fördelningslädan kan utföras vid vilken hastighet som helst.

Vinschning

Främre kraftuttaget inkopplas genom att dra ut handtaget som är placerat mellan såtet och motorhuyen.

Vinschlinan är fastsatt i intrumman och upplindad på denna. När vinschen skall användas frikopplas intrumman genom att handgetet på trumman drages ut. Linen kan dragas genom främre eller bakre linledaren. Drages linan ut framåt, skall den även dragas över de två bryttrissorna. Vid vinschning lägges linan över bryttrissan. Linan skall angöras vid en säker förankringspunkt med hjälp av förankringskättlingen. Om stor dragkraft arfordras, drages linan genom ett block, som angöret vid lämplig förankringspunkt. Linans fria ända kopplas till främre dragfästet eller bakre dragkroken. Observera att vinschens dragkraft avtager allteftersom linen lindas på. Under körning placeras linan i enlighet med bilden på sidan 22. Vid vinschning skall handtaget på trumman tryckas inåt samtidigt som trumman vrides varvid vinschen inkopplas. Se till att spaken för fördelningsväxellådan ligger i friläge samt lägg in lämplig växel.

Close-up of a mechanical component with concentric circular grooves and bolt holes (no visible text or symbols)

Frikoppling av lintrumma.

Close-up of mechanical components with wires and a metallic component (no visible text or symbols)

Bakre linledare.

KÖRNING

För normal vinschning är 3:an att rekommendera, I övrigt bör hastigheten varieres med arten av vinschning. Trampa ned kopplingspedalen och koppla in kraftuttaget. Ge lagom gas och släpp upp kopplingspedalen försiktigt. Skulle linan bli slak måste vinschen stoppas. Det är viktigt att linan lindas upp hårt och tätt på trumman, anners kan överliggande linvarv vid stor belastning skära ned mellan underliggande linvarv, varvid brottanvisningar uppstår. Vid vinschning med stor belastning bör linan dragas ut så längt att endast ett linlager kvariligger på trumman. Efter vinschningen bör linan upplindas på trumman under belastning genom bogsering av eget eller annat fordon under mättlig bromsning. Härefter fastsättes linans ände i främre dragkroken i enl. med bild.

Koppling

För att förhindra överbelastning av vinschen är dess kardanaxel utbildad som s.k. smatterkoppling som begränsar vridmomentet och därmed dragkraften i linan till ca 2000 kg.

Bakaxel

Varning! Vrid inte ett upplyttat bakhjul om det andra hjulet står kvar på marken. Genom differentialbromson åstadkommes nämligen drivning på det hjul som står på marken, varvid bilen kan falla ned från uppallningen.

Close-up of a mechanical assembly with no visible text or symbols

Främre linledare.

Close-up of a mechanical assembly with a curved component and wires (no visible text or symbols)

Bryttrissor.

Technical line drawing of a mechanical clamp or bracket assembly (no text or symbols)

Illustration of a mechanical device with lever and handle, no visible text or symbols

Vid körning placera linan med ögla i främre dragkroken och bakom pinnen på den bakre av de främre linledarna.

KÖRNING

Bränsle

Som bränsle bör användas bensin med ett oktantal av 97 ROT. Skulle det vara nödvändigt att köra med bensin med lägre oktantal än 90 ROT måste både kompressionsförhållande och tändinställning ändras. Vid sänkning av kompressionsförhållandet användos 2 st cylinderlockspackningar varigenom kompressionstalet ändras från 8,5 till 7,6. Beträffande tändinställning för de olika oktantalen, se specifikationen sid. 41.

Vinterkörning

Under den kella årstiden finns flera viktiga saker att lägga på minnet. Motor och växelläda skall behandlas med största varsamhet, särskilt vid starten. Om motorn ej starter vid försla försöket, gör då ett uppehåll före nästa försök, så att batteriet och startmotorn får tillfälle att återhämta sig.

Kylsystem

Påfyllning av kylvätska sker genom påfyllningshålet på kylarens översida. Fyll aldrig på kall kylarvätska då motorn är het, emedan den stärka temperaturväxlingen kan förorsaka att cylinderblocket eller cylinderlocket spricker. I de fall då vagnen köres i extremt låga temperaturer kan, för att höja temperaturerna inne i vagnen, vintertermostat monteras. Under sommaren skall den vanliga termostaten användas.

Avtappningskranar

1 Under kylaren
2 Under oljekylaren
3 Avstängning för motor- värmare
4 På slangen till bakre värme-elementet (då sådant finnes)
5 På motorblockets högra sida eller vid vardere anslutningen till motorvärmaren (då sådan finnes)

Frostfria kylvätskeblandningar

Under den kalla årstiden bör Ni blanda kylvatnet med lämpligt frostskyddsmedel. Vanligast är rödsprit och etylenglykol. Rödsprit är dock ganska lättilykligt och avdunstar ganska snabbt vid normal motortemperatur, varför denna lordrar ofta återkommande kontroll och efterfyllning. Då etylenglykol inte har denna nackdel, är den att föredraga som frostskyddsmedel.

KÖRNING

Härvid är att märka, att ren etylenglykol varkar starkt korroderande på motorns kylsystem. De i handeln förekommande etylenglykolerna har därför tillsatser av korrosionsförhindrande ämnen. Av kemiska skäl kan dock dessa inte tillsättas i större mängd än vad som fordras för en vintersåsong — de kan i. o. m. förbrukas forlare. Så är fallet om t. ex. slam, rost eller sköljmedel finns kvar i ett dåligt rengjort kylsystem. Ni bör därlör innan Ni fyller på frotskyddsvätskan göra rent hele systemet samt kontrollera slangar och förbindningar och avhjälpa ev. läckage. Därefter påfylles en etylenglykollösning i enlighet med tebell å sid. 40.

Smörjoljan

i motorn bör under vinterhalvåret vara SAE 10 W om motorn inte köres med multigradeolja året om. Även i växellådor och fram- och bakväxlar bör byfas till tunnare olja om vagnen varaktigt skall köres i temperaturer under —20° C.

Vid parkering i kall väderlek bör framhjulen vridas fullt hjulutslag från höger till vänster en gång för att torka bort smutsen på ledytorna och packningarna. Detta hindrar att smuts fryser fast och sedan skadar packningarna. Om vognen uppställes under längre tid, bör ytorna rengöres och insmörjas med lett, så att rostbildning undvikes.

Elsystem

Batteriet utsättes på vintern för betydligt större påfrestningar än under sommarhalväret. Belysning och startmotor användes mera och batteriets kapacitet sjunker med temperaturen. Kontrollera därlör regelbundet batteriet, ett fulladdat batteri är mere motsländskraftigt mot sönderfrysning.

Vid imma på rutorna

Vid kall ytteriemperatur bildas, särskilt vid fullt passagerarantal i vagnen lätt imme på rutorna. Bäsle sättet att bli av med eller ett undvike denna fuktligt är att läta ventilationsfönstrena vara hell eller delvis öppna, samtidigl som fläkt- och värmereglaget ställes på max. effekt. Ställ gårna luftströmningsreglaget till en början på defrostläge då det i första hand gäller att få klar sikt genom vindrutan.

SKÖTSEL

Allmänt

För att ge en översikt över vad vagnen fordrar ifråga om skötsel och underhåll har vi sammenställt de viktigaste åtgärderna i eit schema, ur vilket även kan utlåsas när åtgärderna bör utföras. Visse av de angivna operationerna kan vagnagaren göra själv medan en del andra bör överlåtas åt en auktoriserad verksled. Dessa arbeten fordrar nämligen yrkesvana och specialverktyg. Efter schemat följar kortfallade beskrivningar over skötselåtgärderna. Siffrorna vid rubrikerna refererer till skötselåtgärderna i schemat.

Vid konstruktionen av vagnen har speciellt alla s. k. säkerhetsdetaljer (t. ex. framvagns-, broms- och styrdetaljer) beräknats så att de med mångfaldig säkerhet skall tåla de största påfrestningar. Användes vagnon i hård tjänst bör Ni dock någon gång under vagnens livslängd, t. ex. i samband med renovering av dessa säkerhetsdetaljer, låte utföra en sprickkontroll.

Förutom det regelbundne förebyggande underhället bör Ni ur trafiksäkerhetssynpunkt minst en gång i veckan, t. ex. i samband med brånslepåfyllning, kontrollera

1 Belysning

2 Stoppljus

3 Körvisere

4 Signalhorn

SKÖTSEL

SKÖTSEL

SKÖTSELSHEMA

O = Ätgärder som fordrar yrkesvana och specialverktyg och därför måste överlåtas åt auktoriserad Volvo-verksted.
● = Åtgårder som Ni kan utföra själv.
Siffrorna i schemat hänvisar till närmare beskrivning på eftertöljande sidor, och återfinnes inom parentes efter varje rubrik.

Åtgård	Ufföres verje
	1250km	2500km	5000km	10000km	20000km	Ann.
Smörjning
1 Smörjning av chassi enl. smörjschema	●
Motor
2 Kontroll av oljenivå i motor ......		●1)				Vid tankning
3 Oljebyte i motor ......
Värellåda, kuggväxel och vinsch
4 Kontroll av oljenivå i växellådor,kuggväxel och vinsch ......	●			●2)
5 Oljebyte i växellådor ......
6 Oljebyte i kuggväxel och vinsch ..						En gårgom året
Fram- och bakväxel
7 Kontroll av oljenivå i fram- och bakväxel ......	●			●3)
8 Oljebyte i fram- och bakväxel ......
Hjulspindel
9 Kontroll av fettnivå ......	●			○
10 Byte av fett ......
Hjulnav				○
11 Rengöring och nytt fett ......
Kopplings- och bromsvätska
12 Kontroll av kopplingsvätskenivå ....		●
13 Kontroll av bromsvätskenivå ......		●
Styrsnäcka
14 Kontroll av oljenivå i styrsnäcka ....		●
Karosseri
15 Smörjning av karosseri ......				●

1. Under inkörningen bytes oljan även efter de första 1000 km.
2. Under inkörnningen bytes oljen även efter de första 5000 km.
3. Under inkörning bytes oljan i framväxeln även efter de första 5000 km. I bakväzen bytes oljan först efter 10000 km.

Ätgård	Utföres varje
	1250km	2500km	5000km	10000km	20000km	Ann.
Övriga åtgårder
Motor
16 Byte av oljerenare .......			O4)
17 Rengöring av oljepåyllningslock ..				●
18 Rengöring av bränslefitter ....			●
19 Rengöring av luffrenare ....				●
20 Kontroll av ventilspel ....			O		O
21 Kompressionsprov ....					●
22 Kontroll av fläktrem ....
23 Kontroll av kylvätskenivå ....
24 Rengöring av kylsystem ....
25 Kontroll av ländstift ....			O		O
26 Byte av ländstift ....
27 Kontroll av fördelarens kontakter ..			O
28 Kontroll av tändinställning ....			O
29 Rengöring och kontroll av förgasare ....			O		O
Elsystem
30 Kontroll av batteriets syranivå ....						● Vid tank ning
31 Kontroll av batteriets laddningstill- ständ ....			O
32 Kontroll av strälkastarinställning ....				O
Kraftöverföring
33 Kontroll av kopplingsgafielns frigång ....			O
Bromsar
34 Kontroll av bromsar ....			O
35 Oversyn av bromsar ....				O
Framvagn
36 Kontroll av fremhjulsinställning ....			O
Hjul
37 Kontroll av luttryck ....						● Vid tank ning
38 Kontrolldragning av hjulmuttrar ....			O

4 Under inkörningen även efter de första 2500 km.

SKÖTSEL

SKÖTSEL

Smörjning

Smörjningen är den viktigaste ålgården för vagnens underhåll. Utgiften för smörjmedel utgör endast en ringe del av de reperationskostnader, som kan uppstå, om smörjningen eftersättes. Tag därlör till vena ett rundsmörja vagnen på bestämda lider eller ännu hollre efter ett visst antal körda kilometer, beroende på arten av körning.

Använd endast smörjmedol av välkänt fabrikat. Innan smörjning uttores, se först till att alla smörjställen befriats från smuts och dyl. Smörjningen skall utföras i enlighet med smörjschemat i slutet av boken.

Smörjning av chassi enl. smörjschema (1)

Chassiets smörjning framgår av smörjschemat i slutet av instruktionsboken.

Smörj, men sparsamt även alla leder och lagringar för gasreglage, handbroms, växelspak och pedallänkar. Smörj icke länkarmarna på förgasaren då detta kan orsaka funktionsfel på denna.

Kontroll av oljenivå i motor (2)

Oljenivån i motorn bör kontrolleras vid varje bränslepåfyllning. Kontrollen utföres vid stillastående motor och sker med hjälp av oljemätstickan på motorns vänsire side. Före mätningen forkas mätstickan av för att undvika fejavläsning.

Oljenivån skall stå mellan de två märkena på mästlickan. Den får aldrig tillåtas att sjunka under det undre märket, men bör å andra sidan ej heller stå över det övre då i så fall onormal oljetörbrukning blir följden. Vid behov påfylles ny olja av samma slag som redan finnes i motorn genom oljepäfyllningshålet på ventilkåpen.

Oljebyte (3)

Oljebytesintervaler km*)		Oljekvalitet Viikositet		Oljerymd
Sommar	Vinter	Sommar	Vinter	Vid oljabyte	Inkl. oljerosare
2 500	2 500	För Service MS SAE 20**	För Service MS SAE 10 W**	3,25 liter	3,75 liter

*) Under inkörningstiden skell oljan bytas after de första 1 000 km. **) Eller multigradeopija SAE 10 W—30 året om.

Använd endast goda smörjoljor av välkänt fabrikat och använd om möjligt samma fabrikat i fortsättningen.

Använd icke tjockare oljor än vad som ovan angivits. Det är nämligen fel att tro, att smörjningen blir bättre med tjock olja. En tjock olja har

svärare, att då den är kall, snabbt tränga fram genom de tränga oljekanalerna till de olika smörjställena. Följden blir ökat silage. Motom blir svårstartad vid kall väderlek, och bränsleförbrukningen ökar genom den ökade friktionen.

Kontroll av oljenivå i växellådor, kuggväxel och vinsch (4)

Oljenivån skall kontrolleras varje 1250:e km. Oljan skall nå upp till nivåhålet om inte, påfyll ny olja.

Oljebyte i växellåda och fördelningsväxellåda (5)

Ver 10 000:ø km skall oljan bytas, dock skall oljan bytas första gången efter 5 000 km, varvid växellådoma samtidigt sköljes. Skölj även då och då i fortsättningen, l. ex. vid vartannat oljebyte.

Oljekvalitet	Viskositet		Oljerymd
	Over-20°C	Under-20°C
Växellädsolja (Ej hypoidolja)(KATF olja typ MP)	SAE 90	SAE 80	Växelläda 0,75 literFördelningväxelläde 1,2 liter

Oljebyte i kuggväxel och vinsch (6)

Oljebyte sker i vinschens snäckväxel och kuggväxel en gång om året. I kuggväxeln användes olje med nedanstående kvalitet och viskositet

Oljekvalitet	Viskosilot		Oljerymd
	Over—20°C	Under—20°C
Vässellädsolja(KATF olja typ MP)	SAE 90	SAE 80	0,4 liter

I vinschens snäckväxel användes olja med nedanstående kvalitet och viskositet.

Oljekvalitet	Viskositet		Oljerymd
	Over—20°C	Under—20°C
"All purpose transmission oil Mobilube G X 90" eller mohvarande (KATF MP 90)	SAE 90	SAE 80	0,9 liter

Fram- och bakväxel (7, 8)

Kontroll av oljenivån i fram- och bakväxeln skall ske efter varje 1 250 km körning.

Oljan skall nå upp till påfyllningshålet. Påfyll vid behov hypoldolja. Var 10 000:ø km skall oljan bytas, dock skall oljan i framväxeln första gången bytas efter 5 000 km, varvid framväxeln sköljes med sköljolja.

SKÖTSEL

SKÖTSEL

I bakväxeln är från fabriken påfylld en specialolja, som ej får tappas av under de första 10 000 km. Skulle efterfyllning erfordras under de första 10 000 km får endast specialoljan användas. Den kan erhållas genom vår reservdelsavdelning under beteckning 279760.

Elter 10 000 km bytes olja i såväl bak- som framväxel. Hypoidolja (KATF olja av typ MP) av vanlig typ kan då användas även i bakväxeln. Vid detta oljebyte sköljes växlarna med sköljolja. Skölj även då och då i fort-sättningen, t. ex. vid varlannat oljebyte.

Varning! Vrid inte ett upplyftat bakhjul om det andra hjulet står kvar på marken. Genom differentialspårren ästadkommes nämligen drivning på det hjul som står på marken, och bilen kan falla ner från uppallningen. Palla alltid upp båda hjulen vid f. ex. sköljning av bakväxeln.

Oljekvalitet	Vakositel		Oljerymd
	Over—20°C	Under—20°C
Hypoidolja*) (KATF olja typ MP)	SAE 90	SAE 80	1,5 liter

*) Under inkörningen se ovan.

Hjulspindel (9, 10)

Kontroll av feltnivå bör ske anlingen på morgonen före vagnen körts eller efter körning då fettet är väl uppvärmt och lättflytande. Delta för ait nivån vid kontrollen skall vara den rätta. Var 10 000:e km eller en gång om året skall rzeppaknutarna demonteres och smörjas samt filt-tåningarna bytas. Använd fett av typ Mobilgrease nr 2 eller motsv.

Fettet skall nå upp till nivåpluggen. Smörj in rzeppaknulen över slären och lagerlägel så att del får kontakt med fettet i spindelhållaren.

Hjulnav (11)

Demontera hjullagren och byt fett var 10 000:e km eller en gång per år. Bak skall även drivaxlarna demonteras och rullagren rengöras och infettas.

Packa ej in hjullagren med för mycket fett, då detta kan tränga ut på bromsbanden. Använd hjullagerfett.

Kontroll av kopplingsvätska (12)

Kontroll av bromsvätskenivå (13)

Kontroll av vätskenivåerna för bromssystemols och kopplingens hydraulsystem skall ske efter varje 2 500 km. Behållarna skall vara i det nämaste fulla av en bromsvätska som uppfyller fordringarna enligt SAE 70 R 3 (HD-kvalitet).

Mechanical assembly diagram showing a hand operating a cylindrical component with a connecting rod, no visible text or symbols

Styrsnäcka (14)

Oljenivän i styrsnäckan skell kontrolleras efter varje 2 500 km körning. Oljan skall nå upp till påfyllningsproppen. Vid behov påfylles ny olja. Oljan i styrsnäckan behöver som regel ej bytas utom vid renovering. Skulle oljan av någon anledning bytas, suges den gamla oljan upp med en oljespruta, som sticks ned genom påfyllningshålet. Tillse att hela den rekommenderade oljemängden blir påfylld. Ev. efterfyllning kan behöva göras.

Oljekvalitet	Viskesitet	Oljerymd
Hypoidolja(KATF o/ja typ MP)	5AE 80 (årel om)	0,3 liter

Smörjning av karosserlet (15)

För att undvika gnissel i dörrer, huv och såten, bör dessa var 10 000:e km smörjas med tunn motorolja. Ytorna på läsbleck, läskolvar och dörrnäsor smörjes lämpligast med paraffin.

Smörjställe
Smörjmedel

1 Motorhuvens gångjärn ....
2 Ventilationsrutans läs och glidskenor ......
3 Dörrlås
4 Nyckelhäl
5 Bakluckans gångjärn ......
6 Bakluckans lás ....
7 Dörrstopp
8 Dörrgångjärn

Motor från vänster

1 Vattenrör
2 Vattenutloppsrör
3 Brānslerör
4 Luftrenare
5 Oljepäfyllningslock
6 Ventilkápa
7 Vakuumslang
8 Motornummer
9 Fördelare
10 Oljemätsticka
11 Låsskruv
12 Kopplingskåpa
13 Täckplät
14 Startmotor
Oliesump
Ventilationsrör
Fäste
Brânslepump
Transmissionskåpa
Vattenpump

ÖVRIGA ÅTGÄRDER

Motor

Byte av oljerenare (16)

Oljerenaren är av fullflödestyp, dvs. all olja passerar renaren under cirkulationen. Härvid uppsamlas föroreningar i oljan vilka så småningom sätter igen renaren. Denna måste därför bytas regelbundet, vilket helst

bör utföras på verkstad. Renaren skall bylas vid ny eller renoverad motor första gången efter 2500 km körning, andra gången efter 5000 km och därefter med 5000 km intervaller, således vartannat oljebyte. Använd alltid Volvo original oljerenare.

Oljepäfyllningslocket (17)

Delta är försett med filter för ventilation av vevhusel. Den inkommande luften renas i detta filter, som regelbundet skall tvätos i bensin ungelär var 10 000 km. Lossa därvid de tre skruvarna runt locket och tag av överdelen. Tag ut filtret och tvätta alltsamman med bensin.

Bränslefilter (18)

Bränslefiltret skall rengöras efter varje 5 000 km. Lossa muttern och för bygeln åt sidan. Tag bort glasskålen och silen samt rengör desse. När filtrel åter monteras, se till att packningen tätar ordentligt.

Luftrenare (19)

Rengöring skall ske var 10 000:ø km. Vid körning i speciellt dammigt väglag behöver rengöringen ske oftare. Tag bort överdelen och den inre behållaren samt töm ur den gamla oljan, Tvälta delarna i kristallolja. Placera behållaren i renaren och fyll på motorolja till nivämärkel. Efterfyll aldrig olja i renaren.

Hand holding a small metallic container with granular material nearby (no text or symbols visible)

Close-up of a hand adjusting a mechanical component with hoses and tubing (no visible text or symbols)

Close-up of hands using a mechanical device to interact with a container (no visible text or symbols)

SKÖTSEL

Ventilspel (20)

Låt var 5 000:e km kontrollera att ventilspelen är riktiga. Ventilspelen skell vara 0,40—0,45 mm för både inlopps- och utloppsventiler, verm och kall motor. Ventilspelen får ej vara mindre än ovan angivna värden. För små ventilspel kan lätt förorsaka sönderbrända ventiler och ventil-säten.

Fläktremmen (22)

Ungefär var 10 000:ie km bör Ni läte Er Volvo-verkstad kontrollera att fläktremmen är lagom hårt spånd. På grund av lörstitning eller nedmutsning kan remmen börja slira och orsaka dålig kylning och generator-effekt. Ni kan lätt prove spänningen genom att dre i fläktbladets spets i rotationsriktningen. Ett tydligt motstånd skall kännas (dragkraft 6,5—8,5 kg) innan remmen börjar slira. Ett anklare men mindra tillförlitligt sätt är att trycka ner remmen med tummen mitt emellan generator och fläkten. Därvid skall remmen kunna tryckas ned ca 3—4 mm med normalt tumtryck.

För att lossa bakre generatorfästskruven, vid byte av fläktremmen demonteras först skyddskäpan på bakre generatorgaveln, om ej faste nycklar finns tillgängliga.

Kontroll av kylvätskenivå (23)

Motorns kylvätskenivå bör kontrolleras vid varje bränslepåfyllning. Påfyllning av kylvätska sker genom påfyllningsöppningen på kylarens översida. Fyll aldrig på kallt vatten i en het motor! Den stora temperaturskillnaden kan orseka sprickbildning i gjutgodset.

För att undvika avsättningar i kylsystemet bör endast rent vatten (ej kalk- eller jämheltigt), tillsatt med något rostskyddsmedel användas. Rostskyddsmedel, uppbyggt på mineraloljebas får ej användas, då de kan förstöra slangarna.

Frostskyddsvätska, se sid. 40.

Rengöring av kylsystem (24)

För att kylsystemet skall kunna fungera effektivt måste alla kanaler i motor och kylare vara fria från avsättningar och föroreningar. Avsättningarna bildas av de salter, som finnes i vanligt vatten. Rengöringen skerlämpligen i samband med påfyllning respektive avtappning av frostskyddsvätska höst och vår, (se sid. 23). Vid behov skall det dock rengöras oftare.

För att fullständigt tömma kylsystemet avskruvas kylarlocket och alla avlappningskranarna öppnas. Följande avlappningskranar förekommer. Under kylaren, under oljekylaren, på slangen till bakre värmeelement (då sådant finnes) eller på motorblockets högra sida. Se f. ö. bild på sid. 23.

SKÖTSEL

Kontroll av fändstift (25)

Var 5 000:e km skall tändstiften demonteres och inspekteras. Efter blåstring och justering av elektrodavsländel (0,7—0,8 mm) monteras sliften. Därvid bör tändstiftspackningen bylas och sliftet dras med momentnyckel; endast i undantagsfall bör Ni demontera och montera tändstiften själv.

Byte av fändstift (26)

Minst var 20 000:e km skall hela uppsättningen tändstift bytas. Se till att Ni får rätt typ då Ni köper nya tändstift — se specifikationen, sid. 41.

Tändsystem (27, 28)

Tändlördelarens brytarkontakter och motorns tändinställning bör kontrolleras på Volvo-verkstad

Close-up of hands using a power tool to adjust a plug (no visible text or symbols)

Alla justeringsåtgärder i motorns tändsystem skall överlåtes åt verkstad, som har den nödvändiga utrustningen härför. Tändfördelaren tillhör motorns känsligaste delar, där oriktiga ingrepp ofelbart leder till minskad motoreffekt och hög bränsleförbrukning och i värsta fall till allverliga skador i motorn.

Förgasare (29)

Förgasarens flottörhus bör demonteras och rengöras efter varje 5 000 km. Efter varje 20 000 km bör vagnen lämnas till Volvo-verkstad för komplett rengöring och kontroll av förgasaren.

Justering av tomgång omfattar dels reglering av varvtalet, med skruven 1, dels justering av tomgångssystemets bränsleluftblandning som göres med skruven 2.

1 Ställ tomgångsvarvtalet till 500—700 varv/min med skruven 1.
2 Reglera bränsleluftblandningen med skruven 2 så att en lugn och jämn gång erhålles. Skruva först skruven inåt (magrare blandning) så att gången börjar bli ojämnes och därpå sakta utåt (fetare blandning) tills lugn gång erhålles.
3 Justera tomgångsvarvtalet en- ligt punkt 1, om så erfordras.

Technical illustration of a mechanical assembly with numbered components (no visible text or symbols)

SKÖTSEL

Byte av hjul

När ett hjul skall bytas lossas först hjulmuttrarna något varefter vagnen hissas upp så mycket att hjulet släpper beröringen med marken.

Därefter bortlages hjulmutfrarna helt och hjulet lyftes av. Vid monteringen av hjulet drages varannan hjulmutter litet i taget tills alla är väl åtdragna. OBS! att vid byte av bakhjul bör fyrhjulsdriften läggas i om vagnen ej klotsas. Delta för att handbromsen verkar på bakre kardanen och ej låser framhjulen.

Varning! Vrid inte ett upplyftat bakhjul om det andra hjulet står kvar på marken. Genom differentialbromsen åstadkommes nämligen drivning på det hjul som står på marken, varvid bilen kan fälla ned från uppallningen.

Domkraft

Domkraftens lyflapp placeras i domkrafftästet vid det hjul som skall lyllas. Skjut ut benen och placera tvärslåns sprintar i läshålen så att benen säkras i sina lägen, se härvid till att det hälcirkelformade uraget i tvärslän kommer ordentligt i läge på mittdelens tapp. Ställ benen så att deras plattor slår med hela ylan mot marken.

Övre bilden visar domkraften i ett främre fäste och nedre i ett bakre fäste.

Two black-and-white photos showing a vehicle's support structure: top view with tripod legs and base, bottom view with tripod legs mounted on a vehicle (no visible text or symbols)

SPECIFICATION

ALLMÄNNA UPPGIFTER

Typbeteckning L 3314 (KATF PLTG-903)

A Hjulbas 2100 mm

D Främre stölfångare—bakkant hyll 1404 mm

E Framaxelcentrum—bakkant hytt .. 470 mm

F Flaklängd 2330 mm

G Total chassilängd 3984 mm

1 Främre överhäng 934 mm

J Bakre chassiöverhång 950 mm

K Största bredd 1660 mm

M. N Spårvidd, fram och bak

7.00—16 däck 1319 mm

8.90—16 däck 1338 mm

Höjd, 7.00—16 däck 2045 mm

8.90—16 däck 2100 mm

Flakels bredd invändigt 1535 mm

Sidolämmarnas och bakstammens höjd 510 mm

Vändradie 5,7

Tjänstevikt, framaxel 935 kg

bakaxel 585 kg

totalt 1520 kg

Totalvikt 2450 kg

Max. lastförmåga ...... ca 900 kg

framaxelltryck 1150 kg

bakaxeltryck 1300 kg

Lägsta hast (vid lägväxel och 1500 r/min.) 4,3 km/h

Högsta hast (vid högväxel och 4500 r/min. 8,90—16" däck) 96,5 km/h

SPECIFICATION

Motor

Typbeteckning .... Arméull. B 18 A* Civill ulf. B 18 A

Effekt (DIN) vid r/min. 64 hk/4500 68 hk/4500

Effekt (SAE) vid r/min. 75 hk/4500

Max. vridmoment (DIN) vid r/min. .. 13,2 kgm/2600 13,5 kgm/2600

Max. vridmoment (SAE) vid r/min. .. 14,0 kgm/2800

Cylinderantal 4

Cylinderdiameter 84,14 mm 84,14 mm

Slaglängd 80 mm 80 mm

Slagvolym 1,78 liter 1,78 liter

Kompressionsförhållande 7,6 8,5

Tomgångsvarv (varm motor) ..... 500—700 r/min. 500—700 r/min.

T.o.m. motor nr 403, därefter samma motor för såväl civil- som militäruff.

Ventilsystem

Venlilsystem ...... Toppventiler

Ventilspel, varm och kall, inlopp .... 0,40—0,45 mm

Ventilspel, varm och kall, utlopp .... 0,40—0,45 mm

Bränslesystem

Bränsletank, rymd 50 liter

Förgasare, typ ...... Fallförgasare

befeckning......Zenith 36 VN

Kylsystem

Typ Overtryck (0,25 kg/cm²)

Rymd, inkl. värmesystem ..... 10 liter

Termostat, börjar öppna vid ..... 75°—78° C

fullt öppen vid 89°C

Frostfria kylvätskeblandningar

Blandningstabell för etylenglykol/vatten

Kylsystemets rymd liter	Erforderlig mängd etylenglykol i literför frostskydd ned till:
	-10°C	-15°C	-20°C	-30°C	-40°C
10	2,5	3,0	3,5	4,5	5,5

Maximal Iryspunktnedsättning, —56° C, erhålles vid tillsättande av

6 liter etylenglykol.

Elsystem

Spanning 12 V

Batteri, arméutf. Boliden 108 M 57 K

(KATF—P 25651)

civ. uif. ...... Boliden 108 M57 el. motsv.

kapacitet 57 Ah

Elektrolytens spec. vikt,

fulladdat batteri 1,275—1,285

då batteriet bör omladdas ..... 1,230

Generator, typ Bosch LIJ/GG 240/

12/2400 AR7 mr

effekt 300 Wall

Starlmotor, typ Bosch EGD 1/12 AR37

effekt 0.75 hk

Säkringar 8 amp. 11 st

4 amp. 1 st

Säkringama är placerade i ett skåp på höger sida i förarhytten.

Tändsystem

Tändföljd 1—3—4—2

Tändinställning, med stroboskop vid

1500 vary/min. vekuumregulatom bort-

kopplad.

Obs! Inställningen göres på 1:a cylin-

dern — inställningsmärket på undersi- Oktantal Tändinställning

dan av fläktremskivan ..... ROT 97 21°—23°

93 19°—21°

90 15°—17°

87° 21°—23°

80° 12°—14°

Tändstift Bosch W 175 T 1 el. motsv.

elektrodavständ 0,7 mm

åldragningsmoment 3,8—4,3 kgm

Fördelare, rotationsriktning ..... Moturs

kontaktgap 0,4—0,5 mm

* Vid dubbla cylinderlockpackningar (kcompressionsial 7,6).

Glödlampor	Watt	Ant.	Sockel
Strälkastare, symmetriskt ljus	45/40	2	BA 20 d
parkering	2	2	BA 9 s
Stoppljus	15	2	S 8
Bakljus	10	2	S 8
Körvisare	15	2	BA 15 s
Positionslykta*	3	1	S 6
Mörkläggningslykta*	15	1	S 8
Positionslykta*	3	2	S 6
Kontrollampor, helljus	2	1	BA 9 s
körvisare	2	1	BA 9 s
laddning	2	1	BA 9 s
Takbelysning	10	1	S 8
Instrumentljus	2	3	BA 9 s

* Ej på vagnar av civ. utf.

SPECIFICATION

SPECIFICATION

Koppling

Typ	Enkel forlamell
Kopplingspedalens frigång	25—30 mm
Kopplingsgaffeins frigång	3—4 mm

Växellåda

Typbeteckning	Volvo M 40
Utväxling, 1:an	3,13:1
2:an	1,99:1
3:an	1,36:1
4:an	1:1
backen	3,25:1
Smörjmedel	Växellädsolja (KATF, typ MP)

Fördelningsväxellåda

Typbeleckning	ZF VG 50
Ulväkling:
Däck	7.00—16	8.90—16
Landsvägsväzel	1,25: 1	1,36: 1
Terrängväxel	2,85: 1	3,25: 1
Smörjmedel	Växellådsolja (KATF, typ MP)

Kuggväxel

Ulväxlingsförhällande	1,67:1
Hjulens kugganlal:
Drivhjul	24
Löphjul	40
Smörjmedel	Växellädsolje (KATF, typ MP)

Varvtal på utgående medbringare på kuggväxeln

Varvtalen för de olika utförandena med hänsyn till motorns varvtal och huvudväxellädans växlar framgår av nedanstående tabell.

Motor-varv/min.	Kuggdreven mont. enligt standard				Kuggdreven omkaslade
	Växel i huvudväxellådan				Växel i huvudväxellådan
	1	2	3	4	1	2	3	4
1200	230	360	530	720	640	1000	1475	2000
1600	305	480	705	960	850	1340	1960	2675
2000	385	600	880	1200	1075	1640	2450	3340
2400	460	720	1055	1435	1280	2000	2930
2800	535	845	1235	1680	1485	2350	3440
3200	610	960	1410	1915	1700	2675
3600	690	1085	1585	2150	1920	3025
4000	765	1205	1765	2390	2125	3350

Vid beräkningen för varvtalen med omkastade drev har en faktor på 2,78 använts, dvs. att motsvarande varvtal för kuggdreven mont. enligt standard multipliceras med 2,78. Ex. 230×2,78=640.

Vinsch

Dragkraft	2000 kg
Utväxlingsförhållande	30:1
Lina, längd	50 m
diameter	10 mm
Smörjmedel	"All purpose transmissionoil Mobilube GX 90" ellermolsv. (KATF typ .MP)

Framaxelväxel

Typ	Konisk kuggväxel (Hypoid)(Helt avlastad)
Utväxling	5,38:1
Smörjmedel	Hypoidolja (KATF, typ MP)

Bakaxelväxel

Typ	Konisk kuggväxel (Hypoid)med differentialbroms(Helvt avlastad)
Utväxling	5,38: 1
Smörjmedel	Volvo det. nr 279760(KATF, typ MP)

Styrsnäcka

Typ	Skruv med rulle
Smörjmedel	Hypoidolja(KATF olja av typ MP)
Oljerymd	ca 0,3 liter

Framhjulsinställning

Framaxellutning (Caster)	3°	2,5°
Hjullutning (Camber)	1,5°	1,5°
"Spindeltappens" lutning inåt	7,5°	7,5°
Hjulskränkning (toe-in)	0—3 mm

SPECIFICATION

5921=N.

336

Hjul

Fälgar 6.50—16 alt. 5.50—16

Däck 8.90—16 4-lagers alt.

7.00—16 6-lagers

Luftlyck 8.90—16 1,2 kg/cm²

7.00—16 2,1 kg/cm ^3

Äldragningsmoment för hjulmuttrer .. 9,7—10,4 kgm

(70—75 fllb)

Rymduppgifter

Bränslefank 50 liter

Kylsystem inkl. värmesystem ..... 10 liter

Oljerymd, motor (vid oljebyte) ..... 3,25 liter

(inkl. oljefilter) .... 3,75 liter

växellåda 0,75 liter

fördelningsväxellåda .... 1,3 liter

snäckväxel för vinsch .... 0,9 liter

kuggväxel 0,4 liter

framväxel 1,5 liter

bakvāxel 1,5 liter

styrsnäcka 0,3 litor

Verktyg

Hylsnyckel för hjulmutrar och tändstift, domkraft, kombinationstång, skiftnyckel, nyckel för avtappningspropp, 2 st skruvmejslar, krysspårmejsel, vinkelkrysspårmejsel, verktygsväska.

Dessutom tillkommer på armévagnarna:

Fetlspruta, oljekanna, skiftnyckel, penhammare, huggmejsel, hylsnyckel för luftning av bromssystem, brännaretång, samt en plåtask med reservglödlampor, extra fläktrem etc.

68	VINDRUTESP.MOTOR KOMPL.M.BEHALLARE	MASKINELEKTRO AB 6210300 (AMP)	665200
67	STRÖMSTALLARE IQR VINDR. SPOLARE	KIRSTEN 140821(AMP)	327782
66	HUVUDSTROMSTA.LEARE	BOSCH SSH 15/10	72306
65	TAKARMATUR M.STROMST.F.HY.TBELYSNING	HELLA 20/B3-1	552109
64	REGLERSTROMSTALLARE 2/L TANKARIMOTOR	VOLVO FR.O.M. CHASSI NR	63367
63	KOPPLINGSSTYCKE IENH	VOLVO	182009
62	MCTSTANDSTANOL KOMPL.CYL.2 (UTF.2)	LILKRB 21.K.O/m.VOLVO	192371
61	MCTSTANDSTANOL KOMPL.CYL.344 (UTF.2)	MENS KAREL LIKKB 21.K.O/m.VOLVO	192372
60	MCTSTANDSTANOL KOMPL.TANKSPOLE (UTF.2)	VERK A B LIKKB 21.K.O/m.VOLVO	192375
59	MCTSTANDSTANOL KOMPL.CYL.1 (UTF.2)	LIKKB 21.K.O/m.VOLVO	192370
58	FORDELARAMM M.INB.DÄMPMOTSTAND (UTF.1)	BOSCH ZVVT 5Z4Z	238258
57	STRÖMPÖRDELARE ITF.2)	BOSCH VJU4BL 33 mk	238731
56	POSITIONSBAKLYTKTA	KATF M 2767-711	625034
55	BAKLYTKTA MED FÜNTSTER	HELLA S8990-6 GRD	634366
54	BAKLYTKTA	HELLA S890-6 GRD	634397
53	GLÖDLAMPA SB.12V-10 W	OSRAM 6411	182039
52	KOPPLINGSSTYCKE IENH	VOLVO	190584
51	UTTAG 4 POL.F.S.LAFFORDON	KATF TP 24020	630702
50	BRÄNSLENIVÄGIVARE	VDO 22000 13/3/85	330779
49	BACTERI 12V.57 AP.R.K	KATF TP 25801	281017
48	STARTMOTOR	BOSCH EGD 1/12 AR37	238620
47	TÄNDSPOLE	BOSCH TK 12.A3/1	35254
46	STRÖMEÖRDELARE (UTF.1)	BOSCH VJU 4BL 33 mk. HAYGGT MOTRÅD	239457
45	STÄNKRYDD F.GENERATOR	VOLVO	418537
44	GENERATOR	BOSCH LI/OG 240/12/2400 AR7 mr.	238061
43	LAODNINGSREGULATOR	BOSCH RS/VA 240/12/2	238040
42	GLÖDLAMPA BA 15A.52V-15W	OSRAM 7533	11489
41	BLINKVISARE	FIKLIGHT 1245	714199
40	SIGNALHORNISINARP	VOLVO	631000
39	OMHOPL MORIL (MED SKYLT)	KATF TP 24010	625090
38	BELYSNINGSFRÄNSSELLARE TRÄWRE ML	CUTLER-HAMMER 7320 BIO3 (AMP)	634336
37	REGLERSTROMSTÄLLARE 25 D JARNAREMOTOR	VOLVO	316156
36	LJUSOMHOPLARE M.VIRKNOTETEN® INSTRUMENTBELTSNING	KIRSTEN 301820 (AMP)	663748
35	STRÖMSTÄLLARE F.VINDRUTETORKAREMOTOR	KIRSTEN 140823 (AMP)	633612
34	STARTLÄS	BOSCH SH/ZS 6/1 (AMP)	238762
33	STARTNAPP	KIRSTEN 133221 (AMP)	327763
32	OMHOPLARE F.BUNKVISARE	KIRSTEN 437501	633691
31	KOPPLINGSSTYCKE ZENH	KIRSTEN 226420 (AMP)	191912
30	LAMPHÄLLARE KOMPL.LADONING,RÖD	VOLVO AMPEI	390941
29	LAMPHÄLLARE KOMPL.INSTRUMENT,3 ST.	VOLVO AMPEI	330943
28	LAMPHÄLLARE KOMPL.BLUNKVISARE,RÖD	VOLVO AMPEI	659820
27	LAMPHÄLLARE KOMPL.F.HELLIUS,GRÖN	VOLVO AMPEI	659820
26	BRÄNSLEMATARE	VDO 30000 21/13/1	323248
25	AVSLÄNDNINGSOMHOPLARE	SWF 34100	657444
24	DÄMPWOTSTÄND (UTF.II)	BOSCH EM/W.1A14 (1.K.n)	239240
23	SIGNALHORNISRELA	STRIBEL SR80 (AMP)	662168
22	UTTAG F.HANDLAMPA	KIRSTEN 371100 (AMP)	331532
21	BLINKDON	BOSCH SH/BVD 12B6 (AMP)	238457
20	BROMSKONTART	VOLVO AMPEI	662114
19	SAKRINGSPLINT	KIRSTEN 354603 (AMP)	329414
18	SAKRINGSPLINT	KIRSTEN 354607 (AMP)	192417
17	SAKRING BA	BOSCH NSG 3/3Z	11433
16	SAKRING 4A	BOSCH NSG 10/1 Z	192402
15	KOPPLINGSSTYCKE TENH	KIRSTEN 226720 (AMP)	192147
14	GLÖDLAMPA SS.12V-15 W	OSRAM 6451	182045
13	MÖRKLAGGNINGSLIKTA	KATF M2767-721	625001
12	SIGNALHORN	BOSCH HO/FSA 12/3	77705
11	AVOSTERNINGSKONGENSATOR	BOSCH EMNO 1923Z	77912
10	VINDRUTETORKAREMOTOR	SWF VSW5150 (MAX.83°TORHKVINKEL)	633629
9	TORKARBLAD	SWF 27311	633632
8	TORKARAM	SWF 26163	633039
7	BILVÄRMAREMOTOR	ELEKTROLUK KS3442/200 (AMP)	634285
6	KOPPLINGSSTYCKE IENH	KIRSTEN 226120 (AMP)	191911
5	GLÖDLAMPA BAG.12V-2 W	OSRAM 3798	182055
4	GLÖDLAMPA BA 20A.12V-45/40 W	OSRAM 7351	182031
3	STRÄLKASTAREINSATS	ROBO B.26/165	76831
2	GLÖDLAMPA SS.12V-3 W	OSRAM 6439	192044
1	POSITIONSLYKTA	KATF M.2767-701	625035
POS. NR	BENÄMNING	BETECKNING FABRIKAT	VOLVO DET.NR
	EL.KOPPLINGSSCHEMA L-3314A 12 V	CHASSI NR	SK-1754

55	VINDRUTESP.MOTOR KOMPL.M.BEHÄLLARE
54	STROMSTALLARE FOR VINDR. SPOLARE
53	STRÖMSTALLARE Zn. BAKRE BL.VASMAREMOTOR
52	MOTSTÄNDSTÄNDL. KOMPL.TÄNDSPOLE(UTF. 2)
51	MOTSTÄNDSTÄNDL. KOMPL.,CYL.3o4(UTF. 2)
50	MOTSTÄNDSTÄNDL. KOMPL.,CYL.2 (UTF. 2)
49	MOTSTÄNDSTÄNDL. KOMPL.,CYL.1 (UTF. 2)
48	KOPPLINGSSTYCKE 7 ENH.
47	BAKLYKTA MED FÖNSTER
46	GLÖDLAMPA S8,12V-10W
45	BAKLYKTA
44	GLÖDLAMPA S8,12V-15W
43	BRÄNSLENIVÄGIWARE
42	STARTMOTOR
41	BATTERI 12V.57Ah
40	STRÖMFORDELARE
39	TÄNDSPOLE
38	LADDNINGSREGULATOR
37	STÄNKSKYDD FÖR GENERATOR
36	GENERATOR
35	SIGNALHORNSKNAPP
34	OMKOPPLARE F.BLINKVISARE
33	STARTKNAPP
32	GLÖDLAMPA BA 155,12V-15W
31	BLINKVISARE
30	REGLERSTRÖMSTÄLLARE 2sΩ FRAMRE BL.-VASMAREMOTOR
29	LJUSOMKOPPLARE M.VRIDMOTSTÄND F.INSTRUMENT-BELYSNING
28	STRÖMSTÄLL F.VINDRUTETORKAREMOTOR
27	STARTLÄS
26	KOPPLINGSSTYCKE 2ENH.
25	LAMPHÄLLARE F.LADONING,RÖD
24	LAMPHÄLLARE F.KOMPL.F.BLINKVIS.RÖD
23	LAMPHÄLLARE KOMPL.F.INSTR BEL.3ST.
22	LAMPHÄLLARE KOMPL.F.HELLJUS.GRÖN
21	BRÄNSLEMÄTARE
20	AYBLÄNDNINGSOMKOPPLARE
19	UTTAG F.HANDLAMPA
18	BRONSKONTAKT
17	HYTTBELYSNING
16	STRÖMST.F.HYTTBELYSNING
15	SÄKRINGSPLINT
14	SÄKRING 8A
13	SÄKRING 4A
12	SÄKRINGSPLINT
11	BLINKDON
10	KOPPLINGSSTYCKE 7ENH.
9	SIGNALHORN
8	TORKARBLAD
7	TORKARARM
6	VINDRUTETORKAREMOTOR
5	BILVÄRMAREMOTOR
4	KOPPLINGSSTYCKE,1ENH.
3	GLÖDLAMPA BA9S,12V-2W
2	GLÖDLAMPA BA 20d,12V - 45/40W
1	STRÄLKASTAREINSATS
POS.NR	BENÄMNING
EL.KOPPLINGSSCHEMAL-3314 C 12 V

Smörjschema för Volvo L 3314

Teckenförklaring

Motorolja

Kvalitet: För service MS

Viskositet: under 0° C ..... SAE 10 W

över 0° C .... SAE 20

eller Multigrade olja

SAE 10 W—30 årel om

Växellädsolja (KATF, typ MP)

Viskositet, över —20° C ...... SAE 90

under -20°C SAE 80

Hypoidolja (KATF, typ MP)

Viskositet, över —20° C ...... SAE 90

under -20° C ..... SAE 80

OBS! I styrinrättningen SAE 80 året om

Chassifett

Smörjmedel, se anm.

Tunn motorolja

Bromsvätska

SAE 70 R3

Rymduppgifter

Motor, oljebytesmängd ...... ca 3,25 liter

inkl. oljerenare ...... ca 3,75 liter

Växellåda ca 0,75 liter

Fördelningsväxellåda 1,3 liter

Framväxel 1,5 liter

Bakväxel 1,5 liter

Styrsnäcka 0,3 liter

behällare

Anm. 2

Kopplingens

vätskebehållare

Anm.2

Länkstång

Fjäderfäste

Hjullager

Anm.3

Parallellstag

Framhjulsled

Anm. 4

Parallellstag (2)

Fjäderhänke (2)

Fördelare

Anm. 5

Motor

Anm. 6

Växellåda

Anm. 7

Kardanknut

Fjäderfäste

Hjullager

Anm.3

Fördelningsväxel-

låda

Anm. 7

Kardanknut

Fjäderhänke (2)

Dragkrok (2)

Technical schematic of a vehicle chassis with labeled components and wiring (no readable text or symbols)

Fjäderfäste

Växelspak

Länkstång

Parallellstag

Hjullager

Anm.3

Framhjulsled

Anm. 4

Röraxel för hand-

broms och fördel-

ningsväxelspak

Mellanarmslager

Framaxelväxel

Anm.8

Fjäderhänke (2)

Kardanknut

Glidskarv

Luftrenare

Anm. 9

Lager för hand-

bromslänk

Fjäderfäste

Hjullager

Anm. 3

Glidskarv och kar-

danknut (2)

Bakaxelyväxel

Anm.9

Fjäderhänke (2)

Anmärkningar till smörjschemat

OBS! Köres vagnen under svåra förhållanden som t. ex. enbart terrängkörning eller lantbrukskörning, bör smörjning ske oftare än som angives i smörjschemat.

Anm. 1 Kontrollera oljenivän. Vid behov påfyll hypoidolja SAE 80.

Anm. 2 Kontrollera vätskenivån. Påfyll vid behov bromsvätska SAE 70 R3.

Anm. 3 Demontera hjullagren och byt fett var 10 000:e km eller en gång per år. Packa ej in hjullagren med för mycket fett, då detta kan tränga ut på bromsbanden. Använd ett multipurposefett på litiumbas av högsta kvalitet.

Anm. 4 Kontrollera var 1 250:e km att smörjmedlet när upp till nivåhålen. Detta göres vid varmkörd vagn eller på morgonen då vagnen stätt stille. En gång om året eller var 10 000:e km skall knutarna tas ut, rengöras och käporna fyllas med nytt fett, samt filttätningarna bytas. Använd ett fett av typ Mobilgrease nr 2. Fettet skall nå upp till nivåpluggarna. Smörj in rzeppaknuten över sfären och lagerläget så det får kontakt med fettet i spindelhällaren.

Anm. 5 Påfyll några droppar tunn motorolja i smörjkoppen samt smörj filtveken under rotorn med några droppar tunn motorolja.

Anm. 6 Byt olja var 2 500:e km, och till SAE 10 W på vintern, om inte Multigradeolja SAE 10 W—30 året om användes.

Smörj, men sparsamt även alla leder och lagringar för gasreglage, handbroms, växelspak och pedallänkar. Smörj icke länkarmarna på förgasaren då detta kan orsaka funktionsfel på denna.

Anm. 7 Kontrollera oljenivån var 1 250:e km och byt efter 10 000 km körning. Tappa av oljan efter körning då oljan är lättflytande.

Anm. 8 Kontrollera oljenivån var 1 250:e km och byt efter 10 000 km. Byt oljan omedelbart efter körning, då den ännu är varm och lättflytande.

I bakväxeln är från fabriken påfylld en specialolja, som ej får tappas av under de första 10 000 km. Skulle efterfyllning erfordras under de första 10 000 km får endast specialoljan användas. Den kan erhållas genom vår reservdelsavdelning under beteckning 279760.

Efter 10 000 km bytes oljan i såväl bak- som framväxel. Hypoidolja av vanlig typ (KATF MP-olja) med viskositet SAE 90 kan då användas även i bakväxeln. Vid detta oljebyte sköljes växlerna med sköljolja. Skölj även då och då i fortsättningen, t. ex. vid varlannat oljebyte.

Anm. 9 Tag bort överdelen och den inre behållaren och töm ur den gamla oljan. Tvätta alla delarna i kristallolja och placera sedan behållaren i renaren. Fyll på motorolja (av samma slag som användes i motorn) upp till nivämärket i den inre behållaren. OBS! Slå aldrig olja i själva underdelen. Efferfyll aldrig renaren.

Teckenförklaring

Växellådsolja, (KATF, typ MP)

Viskositel, över —20° C ..... SAE 90

under-20°C SAE 80

Chassifett

Rymduppgifter

Vinschens snäckväxel ...... ca 0,9 liter

Kuggväxel ca 0,4 liter

Smörjmedel, se resp. anm.

Anmärkningar till smörjschemat

OBS! Användes vagnen mycket för vinschning eller användes kraftuttaget kontinuerligt bör smörjning ske ottare än som finns angivet i smörjschemat. Axeltappen på bakre kraftuttaget skall efter användandet bestrykas med rostskyddsolja.

Anm. 1 Kontrollera oljenivån var 1 250:e km. Byt olja en gång om året. Använd olja "All purpose transmission oil Mobilube GX 90" eller motsv. Vid varaktig temp. under —20° C anv. SAE 80.
Anm. 2 Kontrollera oljenivån var 1 250 km och byt olja en gång om året.

INSTRUKTIONSBOK L 3314

AKTIEBOLAGET VOLVO GÖTEBORG

TEKNISKA PUBLIKATIONER